Begravning i olika religioner

Vi på Västerviks Begravningsbyrå finns här för att hjälpa alla kunder – oavsett ursprung, religion och traditioner. Vi hjälper till med kontakten med församlingen och med alla detaljer och frågor som kan uppstå längs vägen.

Många vänder sig direkt till församlingsledaren, t.ex. sin Imam, Rabbin eller Fader. Den personen hjälper sedan ofta till med kontakten med oss och följer ofta med familjen till begravningsbyrån.

Kanske tillhör man en religion, men är inte aktivt utövande i sin tro. Eller så vill man kanske hålla en begravning på ett visst sätt av tradition. Då kan det vara svårt att veta var man ska vända sig i frågor som rör begravning. Vi hjälper dig hela vägen.

Olika religioners begravningssed

Katolsk begravning

Vanligt förekommande kista används. Kors och radband lägges också här i den dödes hand. Vissa katoliker önskar ha ”lite de parade”, som innebär att den döde skall ligga i ett tillgängligt visningsrum eller kapell. Med en kvist som doppats i vigvatten i en skål, brukar då de besökande bestänka den döde. Det symboliserar dopets vatten och påminner om uppståndelsen. Kapell på gravplatsen, egen kyrka eller annat samfunds kyrka används vid begravningsceremonier.

De olika momenten i begravningsceremonin är:

• Kistan står i kyrkan när besökarna kommer
• Bibelläsning, bönen Fader vår och sång
• Välsignelse av kistan med vigvatten och rökelse
• Efter begravningsceremonin bärs kistan ut med huvudändan för

Islamsk begravning

Den döde sveps i vitt tyg, materialet måste vara bomull. Den döde placeras liggande på den högra sidan med armarna korslagda i kistan, varefter bön förrättas. Enbart jordbegravning förekommer. Ingen utsmyckning av kistan förekommer. Kistan ska vara enkel. Endast män får följa en död till graven. Begravningsceremonin inleds med gemensam bön. Kvinnorna får besöka graven senare. Undantag finns dock. Kistan sänks i graven, som skall vara grävd så att den dödes ansikte är vänt mot Mecka. Hur begravning skall ske är noggrant reglerat inom Islam och bland många muslimer finns starka önskemål om egna begravningsplatser.

Judendom

Efter att den döde somnat in lägger man denne tillrätta med armarna efter sidorna. Armar och händer får inte ligga i kors. Vanligen läses här en bön. Den judiske begravningsföreningens representanter (Chevrá kadischá) sveper den döde genom tvagning och iklädnad av en enkel vit svepning, Tachrichim. En omålad träkista utan utsmyckning används för den döde. Träplugg används vid sammansättningen för att markera kistans enkelhet. Den döde får ej lämnas ensam i rummet där han/hon förvaras. Traditionellt är jordbegravning vanligast, men undantag förekommer. Begravning sker inte på sabbaten eller den första dagen av judisk helg. Man delar upp begravningsceremonin i två avdelningar, då en äger rum i gravkapellet och en vid graven, förutsatt att gravkapell finns. Nådebönen El Malé Rachamim framföres, varefter den Helige skrift (GT) läses. Bön avslutar ceremonin. Då gravplatsen betraktas som helg mark för judiska trosbekännare är deras primära önskemål att få bli begrav på judisk gravplats.

Hinduism

Den döde ska under tvättning vara vänd mot öster, och under ceremonin läser en brahmin valda delar ur Bhagavad-gita. Den som utför tvättningen bör vara av samma kön som den döde. Därefter vill man att någon i familjer klär den döde i en svepning av vit bomull. Därefter täcks den döde av en ”chadder”, ett bomullstyg dekorerat med Guds namn. under svepningsakten läser en brahmineller annan ur Bhagavad-gita. Så fort som möjligt ska stoftet kremeras, helst inom 24 timmar. Annonsering om dödsfallet förekommer endast om det varit en särskilt betydande person.

Buddhism

Efter dödsfallet förrättar någon religiös företrädare eller nära vän en andakt för den döde. Möjlighet för anhöriga att besöka den döde före begravningen ges. Vanliga lekmän tvättas ich sveps på svenskt sätt. För munkar och nunnor gäller särskilda regler för tvagning och svepning. Vanligast är kremering, men jordbegravning förekommer också. Kapell utan kristna symboler eller annan lokal används. Kistan kan prydas med buddhistiska symboler av papp, med tanke på kremeringen. Begravningsceremonin sker så snart som möjligt efter dödsfallet (kan skilja sig i olika traditioner och seder) och anpassas efter varje enskilt fall. Tal och buddhistisk recitation framförs av religiösa företrädare. Rökelse och ljus tänds på altaret, som kan smyckas med blommor, och buddhistiska symboler. Önskemål om att askan efter den döde sprids i naturen förekommer. För det krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett annat alternativ är minneslund.